Cykling gjorde inte mig starkare!

Andra oktober var slutet på ett långt och galet experiment med min egen kropp. 
Idag så känns det som om jag är tillbaka på ruta ett igen, muskler och leder som värker.
På ruta ett?!
Ja, och denna gång så var det helt frivilligt, hade jag helt tappat förståndet?

Jag passerade mållinjen i endurotävlingen på Isaberg den 2/10, jag hade lyckat genomföra en endurotävling under de sämsta förutsättningarna någonsin. Då pratar vi inte om det halkiga underlaget utan om mina egna fysiska förutsättningar.

Du vet vad du har när nästa allt är borta!

En kort historia för att du ska kunna förstå hur galet detta experiment var.
2016 förlorade jag 10 kg muskler när jag drabbades av en muskelnedbrytningssjukdom, sjukdomen drabbade mig efter en extremt hård träning, under lång tid.

Kort därefter drabbades jag av en svår utmattningsdepression. Det blev tvärstopp i livet!
Kroppen åt upp sig själv inifrån och samtidigt så trodde jag att min hjärna skulle brinna upp.
Ett år av mitt liv jag helst vill glömma men samtidigt kommer komma ihåg för evigt.

Styrketräning tog mig till toppen!

I slutet av 2017 så började jag så stod jag inte längre ut med den muskel och ledvärk som dagligen plågade mig. Jag behövde börja träna igen, denna gång så tog jag hjälp av en PT med koll på cykling och tillsammans skapade vi ett program med fokus på cykling och muskeltillväxt. För jag hade knappt några kvar på kroppen.

Under 2018 så hittade jag tillbaka till cyklingen och jag skapade cykelglädje tack vare endurocyklandet. En för mig ny disciplin inom cyklingen, jag vågade mig tillbaka till tävlandet och jag lyckade med något som jag aldrig gjort tidigare. Jag skapade en vinnare på bara 30 dagar. Men det blev för mycket av det goda!
Lite bränd av för mycket cykling på för kort tid, jag var tvungen att tänka om jag ville fortsätta tävlandet.

Jag hade inget att förlora 

Även om jag vunnit så hade jag inget att förlora, tävlingssäsongen 2019 skulle bli mitt första experiment.
Tidigare så var jag fostrad i att distanspass och en massa cykling var det man skulle göra under vinterhalvåret.
Konditionsträning och speciellt uthållighet.
Jag hade inte lust att återuppleva de pass som varit rena plågan för mig, kanske var jag för dålig att klä mig.
Vad skulle hända om jag bara skulle styrketräna under vintern?

Jag hade en aning efter mina år inom crossfit, men denna gång så ville jag skapa hållbarhet i mitt tränande.
Ingen annan konditionsträning alls under vintern annat än 10-15 min rodd som uppvärmning på gymmet.
2019 så vann jag den totala endurocupen i Masterklassen.
Styrketräningen gjorde mig mer hållbar och detta hjälpte mig att orka hela säsongen. Styrkan gjorde mig inte bara starkare utan även uthållig.

Äntligen slutet av tunneln

2022 tävlingen på Isaberg avslutade ett årslångt experiment med min egna kropp. Ett experiment som innebar att jag inte fick styrketräna.
I min nyfikenhet så är lärdomarna många, den största av dem alla var:
Kroppen behöver muskler. Det går att prestera med mindre, men priset kan vara högre än vad vi kan betala. Muskel och ledvärken som jag just nu upplever önskar jag ingen.

Påminnelse till mig själv:

Om du vill cykla som du gör nu, även i framtiden - Sluta aldrig styrketräna!!
Idag tränar jag på ett helt annat sätt än 2018, träning mot en ännu mer atletisk, hållbar och cykligare kropp.
Nu får du ge dig Johan du är ju snart 50:)

Varför jag gjorde detta experiment?
Det får du veta i ett senare inlägg och i vår onlinekurs.